Uppstart med barnen (undervisningstillfälle 1).

 

 

Barnen får se sagovärlden som vi pedagoger byggt upp, världen visar ett nedskräpat naturlandskap med några djur som tagit skada av nedskräpningen. Djuren har lämnat ett brev till barnen som läses högt tillsammans. (Tyvärr syns inte detta på bilderna som vi lagt ut här på bloggen då vi i vår grupp träffats på zoom idag 5/1 på grund utav väderförhållandet). 

Skapad av Elma

 

 

 

Efter högläsningen av brevet samtalar vi tillsammans om vad som kan ha hänt i Paradiset. Vi presenterar vårt moraliska dilemma som handlar om hur vi kan rädda djuren. Barnen är eniga om att det är mycket skräp överallt och att skräp inte ska vara slängd i naturen. Barnen diskuterar djurens skador som är väl synliga och kommer fram till att Ralf har skadat sin tass på något vasst och att Ulla möjligtvis fastnat i något som skadat hennes vinge och fot. Barnen har också en teori om att fisken känner sig ensam och att han har ont i magen efter att ha ätit en plastbit. Efter samtalet kommer barnen med förslaget att städa upp i Paradiset och av skräpet tillverkar barnen återvinningsmonster för att kunna städa upp i naturen flera gånger ifall det skulle behövas. Björklund (2020) menar att barns handlingskompetens kan stärkas genom att låta dem skapa egna figurer. Vidare menar författaren att deras handlingskompetens även stärks genom att pedagoger lyssnar in barnens åsikter, idéer och tankar vilket skapar ett demokratiskt arbetssätt. Återvinningsmonsteren som barnen skapar görs i olika material som plast, glas, kartong och metall, monstren får också enskilda egenskaper som fastställts av barnen. 

 Plast “monster”: den är väldigt energisk och ivrig när den får äta upp plasten. / Gjord av Pernilla 

Glas “monster”: Snabb, glad och älskar att äta glas / Gjord av Natalie. 

Metall monster: den gillar att sova och är därför väldigt trött när den ska städa all metall/Gjord av Julia 

Kartong monstret: den är väldigt blyg och gjort av toarullar. Den går försiktigt fram och äter upp papper och kartongbitar/ Gjord av Shehr 

Hur hör de ihop?  
De vill hjälpa till att städa i naturen och sortera materialet. 

Hur reagerar de? 
De rör sig när deras material kommer i dess närhet. 

De tre dimensionerna: 
Enligt Hedenus m.fl. (2022) tillhör aspekter som rör människor och djurs hälsa den sociala dimensionen av hållbarhet. Den sociala dimensionen syns i vår storyline genom att djuren mår dåligt psykiskt och fysiskt av nedskräpningen, vidare kan man tänka att människor också påverkas negativt psykiskt och fysiskt av en nedskräpad natur. Räven har skadat sin tass efter att ha trampat på något vasst, fisken har ätit något olämpligt från människoriket och har ont i sin mage och ugglan har skadat sin vinge efter att ha fastnat i någonting. 
 
Hedenus m.fl (2022) menar också att det som rör naturen tillhör den ekologiska dimensionen. I vårt arbete synliggörs denna dimension genom att djuren och naturen påverkats av nedskräpningen, både på land och under havsytan. Fisken Frans uttrycker också att den känner sig ensam vilket beror på att flera arter är på väg att dö ut. Naturskyddsföreningen (2021) skriver att minskningen av bestånden i sjöar och hav dels beror på att djur fastnar i skräp och drunknar, svälter eller skadas svårt. De djur som också råkar få i sig plast riskerar att få inre skador och en falsk mättnadskänsla som kan leda till svält.  

Hedenus m.fl. (2022) menar vidare att allt som rör ekonomi tillhör den ekonomiska dimensionen. Denna sista dimension av hållbarhet synliggörs i vårt storyline projekt genom att det kostar samhället mycket pengar och tid att plocka skräp. Om vi återvinner och återbrukar material så tar vi inte av de ändliga resurser som finns i naturen och de gynnar kommande generationer. Det är även mer ekonomiskt hållbart att inte konsumera exempelvis leksaker.  

 

Referenslista 

Björklund, S (2020). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Studentlitteratur. 

Hedenus, F., Persson, M., & Sprei, F. (2022). Hållbar utveckling – nyanser och tolkningar. Studentlitteratur.

Naturskyddsföreningen. (2021). Plast i havet.  https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/plast-i-havet/ 

/ Natalie, Pernilla, Shehr. Julia och Elma